Trento

En vitmålad Trento från Troeds

Originalet; Sideboard, Nils Jonsson för Troeds, modell Trento (Bild lånad från Lauritz.com)

Det här med att måla om gamla möbler har ju alltid varit ett billigt sätt att förnya hemmet, minns att under 90-talet var det vanligt i min bekantskapskrets (mestadels fattiga studenter) att man fyndade gamla möbler på loppis och målade om. Det var då väldigt ofta teakmöbler, hopplöst ute som de var, som råkade ut för detta. Det är förstås lätt att vara efterklok när det gäller trender, vem vet vilka möbler vi om tio år ångrar att vi "fräschade upp"?

Hur som helst så visade det sig att mannen jag blev sambo med hade hittat en kvarlämnad, mycket sliten "Trento" från Troeds i sitt källarförråd när han flyttade in i sin lägenhet. Inte för att han tänkte så mycket på vad det var för möbel, han såg mest en gratis tv-bänk och massor av förvaring. Han målade den grön och funderade på att kapa benen på den, vilket han lyckligtvis lät bli att göra. När vi sedan flyttade ihop målade vi den vit och, ja, använder den fortfarande som tv-bänk och dvd-förvaring. Det är den snyggaste tv-bänk jag någonsin haft, trots att den inte är i originalskick (och hade den varit det så hade jag nog inte använt den som tv-bänk)...

Inflyttningspresenten

Den märkligaste present jag någonsin fått, alla kategorier.

Jag är inte bara förtjust i porslin, jag fyndar gärna vinyl också. Det är något speciellt med vinylskivor, inte bara knastret, omslagen är ofta mer intressanta än cd-omslagen. På gott och ont, som bl a går att beskåda på bloggen Katastrofala omslag. Hur som helst så får jag ofta gamla vinylskivor i present av vänner och familj, så jag måste få dela med mig av den fulaste jag någonsin fått. Nämligen denna box med James Last, mannen vars plattor återfinns på vilken loppis som helst nära dig! Boxen innehåller 6 LP-skivor med hans bästa (?) hissmusiktolkningar av 60- och 70-talets popmusik. Och lyckligtvis har varje skiva samma snygga bild fast i olika färgnyanser. En vinnare på varje party!

(Så nästa gång du ska på bjudning, skippa buketten och ta med en James istället)

Trånar efter Tellus

Så snygg, trots fel fat.

Jag gillar ju det där med att ha olika koppar som absolut inte matchar, men ibland undrar jag om det är en förbannelse det där med att faktiskt inte lyckas hitta fler av samma sort. För den här skulle jag vilja ha fler av. Inte ens rätt fat har jag hittat, trots att jag brukar gå igenom "udda fat"-kartongerna på alla loppisar jag besöker.

Men visst är det bra att inte få allt man önskar, annars vore väl inte samlandet så roligt ;)

En stilstudie av Stilmönster

Jag önskar att jag kunde sy så fina klänningar...

Vem är mor och vem är tonåring, det är frågan.

En mycket liten pensionär. Hm.

 

Väldigt käckt! Men hur klättrar man i träd med en sån kjol?

"40 år och UNG?!" utbrast min mor när hon såg detta. "Hon ser ju ut att vara äldre än mig!" Kan tillägga att min ömma moder fyller 55 år idag.

Okej. Jag hade ju tänkt att vara med i förra veckans bloggutmaning, men det kom saker emellan och så har jag väl inte så många kannor som er andra heller...jag jobbar fortfarande på att hitta den perfekta tekannan (den där som inte spiller, ni vet). Hur som helst så hade jag även tänkt att sy ett par gardiner, men har tydligen slarvat bort undertrådskapseln. Då var det ju tur att jag hade en trevlig gammal "Stilmönster" från 1959 att roa mig med i stället! Tänk att förr så sydde man sina egna kläder, och var stolt över det också. Jag önskar att jag hade tiden, talangen och undertrådsspolen för då skulle jag minsann sy...ett par gardiner, och några kuddfodral. På sin höjd. Men drömma går ju.

Adam och Corso

Efter lite strul på hemmafronten får jag nu äntligen sätta mig med datorn i knät och kaffekoppen i handen och njuta av alla blogginlägg jag missat den senaste veckan. Vi har haft en kämpig vecka med lillkillen som fick ljumskbråck och det blev att åka till Uppsala för operation. Men nu är allt som det ska igen, och vi får förhoppningsvis njuta av bebistiden som det var tänkt. Mitt i alla vedermödor lyckades jag unna mig något jag siktat in mig på sen länge; en Adam-kopp! Under de sega sjukhusveckorna med lillen så tänkte jag att överlever jag det här utan att bli galen så ska jag belöna mig själv med en kopp (vissa gillar diamanter men jag föredrar porslin). Nu är jag väl egentligen inte helt säker på att jag inte är galen, och koppar samlar jag på mig oavsett vad jag är med om, men jag kände att jag behövde lyxa till det lite och köpte en dyrare kopp. Inte loppis alltså.

Men jag hann ju med en loppis mitt i allt kaos också förstås...

"Corso", Ingrid Atterberg för Upsala Ekeby

Om jag varit rökare hade jag kunnat aska och förvara mina cigaretter på ett stilfullt sätt...som tur är har jag inga sådana laster. Jag tror det blir bra till småförvaring på badrummet i stället!